Ute i mörkret!

I går kväll när jag var på väg till löpbandet på gymmet så kändes det helt plötsligt inte så varmt, det fläktade till och med och efteråt när jag kollade på temperaturen så var det bara 25 grader här i PR. Så jag bestämde mig för att springa ute för en gångs skull. Det är ju så mycket skönare, friskare och sedan att få slippa att titta på väggen eller att hela tiden stirra sig blind på hur långt man har sprungit, för visst är det så att blicken konstigt nog hela tiden faller ner på den där förgjorda displayen. Så jag sprang ut i den varma sköna sommarkvällen, lite svalare än vanligt det börjar ju bli vinter här (det skiljer visst en grad mellan sommar och vinter här). Ewa-Marie var inte så glad när jag sprang ut från vårt område där vi bor eftersom gatorna är ganska smala och det inte finns några trottoarer. Jag övertygade henne om att jag hade några reflexränder på min träningströja och joggade lugnt i väg. Utanför där vi bor finns det gatubelysning men jag hade inte sprungit långt från det blev helt kolsvart. I början av min joggingrunda så kom det en hel del bilar och jag förstod att de där reflexränderna på min tröja inte gjorde så stor nytta. Trafiken här är ju inte riktigt som i Sverige och hastigheten på de här småvägarna kan vara ganska hög.
Det var tur att inte Ewa-Marie var med för då hade vi inte kommit längre än runt hörnet. Efter tag så avtog trafiken mer och mer och jag kom ut mer på landsbygden och helt plötsligt så inser man hur mycket ljud som omger en här i PR. Det är helt otroligt vad det låter här på kvällarna , jag skall se om jag kan spela in en ljudfil och lägga in på bloggen. Och när man hör alla dessa ljuden och skogen som omger en så undrar man ju vad som döljer sig där? Troligtvis mest grodor men ändå! Jag måste erkänna att hur skönt det än var att springa där ute så var jag ändå lite rädd där i mörkret. Det blev inte bättre när jag kom förbi ett hus och det helt plötsligt kommer en stor rottweiler hoppande och morrande på stängslet bredvid mig. Som jag flög i luften! För övrigt så var det enda djur jag såg en stor fet råtta som korsade min väg framför mig. Jag har faktiskt aldrig sett en så stor råtta innan men den verkade ganska harmlös. Löpningen gick ganska bra,jag har anmält mig till ett lopp på en mil den 15 december inne i San Juan. Loppet går kl. 6 på morgonen så det inte skall vara för varmt samtidigt är det bra för då hinner jag med att räkna julgrytorna senare. För mig fungerar det bättre med träningen om jag sätter upp mål. Det är därför jag har anmält mig till det här loppet. Det blir säkert några till och går träningen bra så siktar jag på ett Marathon i Maj i huvudstaden San Juan. Detsamma gäller i vårt andliga liv, vi behöver sätta upp mål. Det kan vara att läsa ett kapitel ur Bibeln per dag, memorera en vers i veckan eller att bestämma med din make eller maka att ni alltid ber tillsammans innan ni sover på kvällen. Det är precis som med träning den blir inte bara av om du inte har planerat in den. Det är alltid lättare att lägga sig i soffan än att gå och träna, det är alltid lättare att sappa på tv:n än att läsa Bibeln. Så kanske är det dags att sätta upp mål för ditt andliga liv? Det jag också tänkte på när jag var ute i mörkret och sprang och var lite smårädd, det var det att det är där ute i mörkret som farorna finns. Nästa gång jag springer ute på en kväll så blir det att leta upp en reflexväst och införskaffa en pannlampa som lyser upp min väg. Nattens faror är många se till att du är utrustad med ordentligt med ljus. Jesus själv sa ju att han är världens ljus. Och jag vill avsluta att citera en av mina bibellärare på Frälsningsarméns officerskola som sa; " Se till att du alltid har Bibeln tillhands med Bibeln i handen är det alltid svårare att synda."

Hälsning från gästbloggare Markus (Ewa-Marie behövde vila lite)