Jag tror verkligen på detta med smågrupper i församlingen!

En spännande vecka i Caguas kår ligger bakom oss!
I torsdags startade arbetet med smågrupper som vi i Caguas kallar för cellgrupper "grupos de celulas". Tanken med smågrupper är att alla i församlingen ska ha en mindre gemenskap att höra till. I dessa grupper kan man dela livet, växa i sin tro, samtala om bibeln, be för varandra, dela gemenskap och inte minst bjuda in nya människor. När cellgruppen växer kan gruppen delas i två grupper och församlingen växer. Samma princip som i vår mänskliga kropp som växer och byggs upp av celler.

Jag och Markus tror verkligen på detta med smågrupper, vi har ju sett att det är en fungerande modell under vår tid som kårledare i Halmstad. Nu var det alltså dags att pröva detta i Caguas. Här tror vi att det kommer att göra en stor skillnad i antalet människor vi kan komma i kontakt med och beröra genom kårens arbete. Många människor har problem med transport här och vid varje samling åker vi runt med kårens minibuss och hämtar upp folk. Detta ser vi som en "flaskhals" när det gäller tillväxt. Genom cellgrupper kan alla mötas "där de bor" och det finns inga begränsningar för tillväxt.

Även om kåren ibland haft bönemöten i olika hem så var detta med cellgruppsarbete nytt. Vi hade tillfrågat fyra medlemmar att öppna sina hem och vi hade tillfrågat andra medlemmar i kåren att leda de olika grupperna. Detta för att de som öppnade sina hem skulle känna stöd och inte känna alltför stort ansvar.

Jag och Markus åkte på torsdagskvällen till Luz som är soldat och bor tillsammans med sin man och två döttrar. Vilken kväll det blev! Herren överraskade oss verkligen. Även om de personer från kåren som skulle varit med i gruppen fått förhinder blev det ändå 17 personer på samlingen totalt! Luz hade inbjudit fyra nya vänner till gruppen, personer som inte tillhör kåren. Tre av dessa var inte bekännande kristna men deltog med stort engagemang. Vi delade ordet och sedan bad vi för var och en av dem som samlats. Kändes så fint att få be för ett par som var från Dominikanska republiken och som hade väldigt stora behov i sitt liv. Utöver de nio vuxna som samlades hade vi också åtta barn med under kvällen. Eftersom rummet vi samlades i var mycket litet höll barnen till ute på gården men det som hände var att när Markus började leda lovsång med gitarr tog alla barnen var sin stol och satte sig i dörröppningen. De deltog i lovsången med hela sitt hjärta. I slutet av vår kväll inbjöd vi alla barn att komma in och så sjöng vi ännu mer lovsång tillsammans. Kändes så fint också att få be för alla barnen. Tischa som är dotter i huset och i 9-års åldern bad med hög röst för alla sina kompisar. När jag och Markus åkte hem från denna kväll sa vi till varandra - kanske var det ungefär så här i den första församlingen. Trångt, saligt, lovsång med dörrar och fönster öppna. En enkel och öppen samling där grannar och vänner bjuds in och Jesus är i centrum.

Idag på gudstjänsten var det tillfälle för ledare och deltagare från de olika cellgrupperna att dela sitt vittnesbörd från den första samlingen. Oj, Gud är så god. Vilka härliga vittnesbörd. En tonårskille berättade att han fått hjälp av sin cellgruppsledare med något som verkligen tyngde honom. I en grupp hade man upplevt hur man kom varandra så nära redan vid den första samlingen och hur man hade kunnat tala om viktiga saker redan från start. En tjej på femton år vars mamma öppnade sitt hem för en grupp var jätteglad för att få uppleva detta med cellgrupp. Särskilt glad var hon över att grannar satte sig på balkongen eller tagit ut en stol utanför sitt hus när lovsång och bibelläsning började i hennes hus. Dessutom berättade man från denna grupp att innan de började samlingen var det ett väldigt liv på trafiken utanför huset men precis när de började sjunga lovsång stannade allt buller av. Visar bara att Gud har kontroll på allt.

Totalt samlades 42 personer till olika cellgrupper denna första cellgruppskväll. Vilken välsignelse! Vi brukar ha bönemöte på kåren på torsdagskvällarna och det brukar vara 10-12 deltagare. Detta var alltså en stor skillnad...börjar nästan kännas som om Herren har något på gång här i denna lilla kår...
Tack Jesus för att vi får ta evangeliet närmre människorna som bor i denna stad genom att mötas i olika hem på olika gator och lyfta upp ditt underbara namn!