Skön bild på sköna tjejer...

Detta foto är en bild från en almanacka som vi fick inför det nya året. Den är producerad av frälsis och är gjord för hela USA East som detta område heter inom FAs organisation. Januari bilden var alltså från Puerto Rico. Me like. Helt ljuvlig bild på kollegor från DHK, våra chefer Limaris och Janet längst fram. Fotot påminner om en katalog från Ellos eller HM tycker jag. Vad jag gillar med fotot är att dessa kvinnor har så skön stil. "Här kommer vi"...ingen Jante lag här inte. Vi njuter av livet och vi är snygga! Det bästa av allt är att jag vet hur sköna dessa kvinnor är på insidan. Jättefina! Sån omsorg och sån kärlek.

När man talar samma språk...

Det är en skön känsla att träffa någon som talar samma språk! Nu tänker jag inte på samma språk i betydelsen vanligt språk så som svenska, spanska eller engelska. Jag menar mer när vi möter någon som förstår vad vi menar och som vi också känner att vi förstår. Detta hände i tisdags på jobbet. Vi skulle få besök av en kille som jobbar på THQ ( frälsis huvudkontor) i New York och som skulle tala med oss om corps health - alltså hur mår den här kåren? Han kom tillsammans med major Janet Zuniga från San Juan och vi satt ner och pratade i cirka två timmar. Hans ansvar i detta territoriet är kårutveckling och kårplantering. Det var verkligen till stor inspiration att få dela tankar och vision med honom. Kände helt enkelt att han förstod hur vi tänkte. Mycket av hans input och förslag går väldigt i linje med vad vi lärt oss genom olika nätverk inom församlingsplantering hemma i Sverige. Han ställde bra frågor som hjälpte oss att tänka vidare. Visade honom en teckning vi gjort för att förklara och diskutera kårens vision med kårnämnden. Han gick helt igång på denna enkla skiss med tre s och efter bara en halv dag kom ett mail med en rad idéer hur vi skulle kunna jobba för att förankra detta vidare i kåren. Dessa tre s står för servicio, salvación och santidad. Det blir ju bra på spanska när alla orden börjar på s. På svenska blir det tjänst, frälsning och helgelse. Genom pilarna vill vi visa att det är en ständig process där det ena påverkar det andra och att processen aldrig borde stå still. En människas process kan börja var som i figuren egentligen och kåren behöver jobba med alla tre delar integrerat.
Känns positivt att försöka tänka nytt och tänka vision/mission med denna kår. Den 10 februari ska vi ha en heldag då vi talar och tänker kring visionen. Tills dess hoppas jag att vår handritade skiss har blivit bearbetad av en kille som kan det här med layout på datorn.

Fredagskväll på frälsis i Caguas...

Vid fyratiden på fredagseftermiddagen tar Markus kårens minibuss för att åka och hämta upp kårens ungdomar. Klockan fem börjar vi med musik och lovsångsskolan. Några ungdomar övar bas med "Gabi", jag lär några ungdomar lite enkelt pianokomp, Markus ger trumlektioner till tre killar och några ungdomar började förra veckan med gitarr och lärde sig tre ackord. Nu har vi fått tag i en kille (Ricardo) i tjugoårsåldern som kommer att hjälpa oss att lära ut gitarr. Han tillhör en annan kyrka och erbjöd sig att hjälpa oss. Han får en liten lön för det så det hjälper ju honom också. Eftersom musikundervisning/ musikskolor är prioriterat område här i FA på Puerto Rico så finns det möjlighet att avlöna några lärare för några timmar.

Samtidigt som dessa lektioner pågår övar kårens dansgrupp , det är fyra tjejer som nu har siktet inställt på "starsearch" en musiktävling här på ön, där vinnarna går vidare till tävling i NewYork. Denna tävling hålls varje år inom FA och syftar naturligtvis till att motivera barn och ungdomar att lära sig spela och sjunga. Här finns inte kommunala musikskolor på samma sätt som i Sverige. Våra danstjejer har också tittat ut fina dansdräkter på internet som de såååå gärna vill ha till tävlingen. Under våren kommer de att göra en hel del ansträngningar så som att sälja fika m.m för att få ihop pengar till detta. Ett annat önskemål som de har är att vi ska sätta upp speglar i den lokal där de övar, detta har jag och Markus tittat på i veckan och hoppas kunna fixa inom kort.

Fredagskvällarna fortsätter sedan med en gemensam övning för dem som ska leda lovsången kommande söndag. När vi kom hit var det faktiskt ingen musik alls på gudstjänsten, lovsångskörerna sjöngs utan musik, kanske med tamburiner. Nu har vi övat med ungdomarna och de spelar varje söndag, det låter bättre och bättre. Vi har två på sång, en på bas, en på piano, tre trummisar som turas om och så leder Markus med gitarr. Igår övade de in "öppna mitt hjärta för dig Gud" på spanska. Otroligt att samma lovsånger (mest från Hillsongs) används på olika språk över hela världen. Vi blandar lite nya och "gamla lovsånger". Det roliga är att en del "äldre lovsånger" som man sjungit i kåren tidigare kan vi sen våra år i Bolivia! När vi sjunger dem kan jag "höra" vår kårledare där, Antonio Arguedas, otroligt duktig musiker och sångare som älskade att leda lovsång.

Vid halv sju på fredagskvällen tar vi en paus med lite korv och bröd och därefter fortsätter ungdomsgruppen. Igår var det val av olika personer som ska ha olika ansvarsuppgifter under året. Det diskuterades också olika idéer hur ungdomarna kan få in pengar till att kunna åka på ungdomshelgen i april. Programmet för år 2013 skulle också göras. Här har vi ungdomsgrupp hela året, endast uppehåll någon vecka kring jul. Programmet är upplagt efter fyra olika teman: tillbedjan-tjänst-undervisning-gemenskap. Varje månad återkommer dessa fyra teman.
Vid nio tiden är kvällen slut och det är dags att skjutsa hem ungdomarna igen. Här finns inga kollektiva transportmedel så de flesta kyrkor har egna minibussar och kör med.

Vi har tio jättefina ungdomar på kåren i Caguas. Var med och be för dem! Be också att gruppen växer. Kåren i Caguas har i vissa perioder haft riktigt stora ungdomsgrupper och vår önskan är att denna grupp ska växa och påverka fler ungdomar.

Ha en skön lördag alla ni som följer vår blogg!

Blivande kårledare?!

På vår kvinnogrupp i tisdags var det en liten tjej på 9 år som var med sin mamma. Hon bad att få delta med något i kvällens program och delade sedan tre bibelord med församlingen. Trots sina 9 år kunde man redan se "en lite kårledare" i henne när hon sa till de församlade att slå upp de olika bibelorden för att sedan läsa dem med klar och hög röst. Denna tjej är verkligen speciell och man undrar: Vad ska det bli av henne?

På kåren har vi just avslutat en bönevecka. Att se ungdomarna verkligen gå in i bön för de olika böneämnena vid de olika bönestationerna var väldigt gripande. Det som också är så härligt i kåren är att de olika generationerna står sida vid sida, spelar ingen roll om man är 15 eller 75, man ber tillsammans.

I tisdags startade vi upp en barngrupp på kåren " hora feliz". Denna första gång var det åtta barn som kom. Fyra från kyrkan och fyra andra barn. Vårt mål är att nå fler barn som bor i det statliga bostadsområdet som ligger granne med kåren. Vi hade en härlig samling med barnen. Det är skönt att få in lite barn i kårens hus, det ger liv!

Världens längsta julgryteinsamling är över!

Nu har vi packat undan julgrytorna för denna gång. Vilken lättnad, tio månader till nästa
insamling! Ha,ha...vi funderar på om Puerto Rico har världens längsta julgryteinsamling?
Vi höll i alla fall på från den 5 november till den 5 januari! Två månader och i stort sett sex dagar i veckan.
Insamlingen höll på från tio på morgonen till åtta på kvällen och den största delen sköttes av tillfälligt anställda.
Detta har inneburit många nya erfarenheter för mig och Markus. Några anställda var väldigt hängivna...andra var inte så intresserade och tyvärr hade några problem med de moraliska frågorna vilket innebar att vi fick avskeda några stycken under tiden. Varje dag förde vi in resultatet för varje affär och varje insamlare i ett dataprogram som heter "Red Kettle". Väldigt bra program som framför allt kommer att hjälpa oss att planera ännu mer effektivt inför nästa år. 

Här är en bild på två av våra soldater som stod vid julgrytan som voluntärer.
Det totala resultatet på insamlingen vid vår kår blev nästan 100 000 dollar.
(närmare 700 000 Skr)

Vi har haft besök från Sverige under tre veckor, av familjen från
Nässjö. Härligt att få fira jul tillsammans...

Vi hade möjligheten att ta fyra dagars semester under tiden som våra
släktingar var här. Det var verkligen välbehövligt. För att säga sanningen så hade inte jag och
Markus haft någon ledig dag på sju veckor och vi är ju inte riktigt vana från Sverige att jobba på det sättet.
En dag tog vi en båttur ut till en ö... 

Även om Claes var här på semester så hjälpte han glatt till med diverse arbete på kåren. Eftersom Claes är väldigt händig så bad vi honom om hjälp med lite av varje. Behovet av att fixa olika saker på kårens fastighet är oändligt eftersom underhållet har varit eftersatt.  Vår prioritering det närmsta halvåret kommer att vara att få våra lokaler (biutrymmen) i ordning. Det behöver röjas, lagas och målas i de flesta utrymmen och även fastighetens yttre behöver få en genomgång.

Paus i arbetet på Krispy Cream som hade många sorters Donuts att
välja på i jul...

I torsdags började skolan igen för Ludwig. Här är en bild från hans skola
som heter Caguas Private School. Skolan är på engelska till största del.
På denna skola läser Ludwig naturkunskap, engelska, musik, matte, datakunskap, idrott och spanska.
Utöver det läser han svenska och so via Sofia Distans. 

Det är ganska stor skillnad på skolan här och i Sverige. Här är helt enkelt mer  ordning och reda.
Alla elever är väldigt artiga mot oss föräldrar när vi kommer och det finns en
respekt för lärarna. Man ser aldrig några elever som stökar eller bråkar.
Långa läxor och många prov är också en del av vardagen. Varje prestation premieras med poäng och varje prov betygssätts. Att gå i skola på engelska är väldigt nyttigt, Ludwig har blivit så mycket bättre på att tala engelska på
dessa fem månader, nästan helt flytande.

Skoluniform är det som gäller här. Väldigt smidigt tycker vi föräldrar.

Avslutar dagens blogg med några speciella naturbilder härifrån.
Detta är träd vars rötter växer ovan jorden, på en liten ö
utanför Puerto Ricos kust.

Ett foto tagit inifrån ett grottsystem...Sägs att detta grottsystem är ett av världens tre största.