Ute i mörkret!

I går kväll när jag var på väg till löpbandet på gymmet så kändes det helt plötsligt inte så varmt, det fläktade till och med och efteråt när jag kollade på temperaturen så var det bara 25 grader här i PR. Så jag bestämde mig för att springa ute för en gångs skull. Det är ju så mycket skönare, friskare och sedan att få slippa att titta på väggen eller att hela tiden stirra sig blind på hur långt man har sprungit, för visst är det så att blicken konstigt nog hela tiden faller ner på den där förgjorda displayen. Så jag sprang ut i den varma sköna sommarkvällen, lite svalare än vanligt det börjar ju bli vinter här (det skiljer visst en grad mellan sommar och vinter här). Ewa-Marie var inte så glad när jag sprang ut från vårt område där vi bor eftersom gatorna är ganska smala och det inte finns några trottoarer. Jag övertygade henne om att jag hade några reflexränder på min träningströja och joggade lugnt i väg. Utanför där vi bor finns det gatubelysning men jag hade inte sprungit långt från det blev helt kolsvart. I början av min joggingrunda så kom det en hel del bilar och jag förstod att de där reflexränderna på min tröja inte gjorde så stor nytta. Trafiken här är ju inte riktigt som i Sverige och hastigheten på de här småvägarna kan vara ganska hög.
Det var tur att inte Ewa-Marie var med för då hade vi inte kommit längre än runt hörnet. Efter tag så avtog trafiken mer och mer och jag kom ut mer på landsbygden och helt plötsligt så inser man hur mycket ljud som omger en här i PR. Det är helt otroligt vad det låter här på kvällarna , jag skall se om jag kan spela in en ljudfil och lägga in på bloggen. Och när man hör alla dessa ljuden och skogen som omger en så undrar man ju vad som döljer sig där? Troligtvis mest grodor men ändå! Jag måste erkänna att hur skönt det än var att springa där ute så var jag ändå lite rädd där i mörkret. Det blev inte bättre när jag kom förbi ett hus och det helt plötsligt kommer en stor rottweiler hoppande och morrande på stängslet bredvid mig. Som jag flög i luften! För övrigt så var det enda djur jag såg en stor fet råtta som korsade min väg framför mig. Jag har faktiskt aldrig sett en så stor råtta innan men den verkade ganska harmlös. Löpningen gick ganska bra,jag har anmält mig till ett lopp på en mil den 15 december inne i San Juan. Loppet går kl. 6 på morgonen så det inte skall vara för varmt samtidigt är det bra för då hinner jag med att räkna julgrytorna senare. För mig fungerar det bättre med träningen om jag sätter upp mål. Det är därför jag har anmält mig till det här loppet. Det blir säkert några till och går träningen bra så siktar jag på ett Marathon i Maj i huvudstaden San Juan. Detsamma gäller i vårt andliga liv, vi behöver sätta upp mål. Det kan vara att läsa ett kapitel ur Bibeln per dag, memorera en vers i veckan eller att bestämma med din make eller maka att ni alltid ber tillsammans innan ni sover på kvällen. Det är precis som med träning den blir inte bara av om du inte har planerat in den. Det är alltid lättare att lägga sig i soffan än att gå och träna, det är alltid lättare att sappa på tv:n än att läsa Bibeln. Så kanske är det dags att sätta upp mål för ditt andliga liv? Det jag också tänkte på när jag var ute i mörkret och sprang och var lite smårädd, det var det att det är där ute i mörkret som farorna finns. Nästa gång jag springer ute på en kväll så blir det att leta upp en reflexväst och införskaffa en pannlampa som lyser upp min väg. Nattens faror är många se till att du är utrustad med ordentligt med ljus. Jesus själv sa ju att han är världens ljus. Och jag vill avsluta att citera en av mina bibellärare på Frälsningsarméns officerskola som sa; " Se till att du alltid har Bibeln tillhands med Bibeln i handen är det alltid svårare att synda."

Hälsning från gästbloggare Markus (Ewa-Marie behövde vila lite)

Hur många ljus ska det vara i en adventsljusstake?

Denna vecka började vi kolla lite med folk i kåren om man brukade fira advent här i Puerto Rico. Vi fick veta att man gjorde det och att man på kåren i Caguas brukade ha en ljusstake med ljus som sedan skulle tändas ett varje söndag. En ljusstake med fem ljus skulle det vara. Fem ljus? En adventsljusstake ska väl ha fyra ljus? Det måste ju vara så, eftersom vi räknar fyra söndagar fram till jul. Jag började att läsa lite på internet och fann att de flesta länder och traditioner har fyra ljus men att det också finns en tradition med fem ljus, en tradition som är 2000 år gammal och där det femte ljuset betyder Kristus. Alltså skulle vi firat första advent redan idag, men tyvärr kunde vi inte hitta ljusstaken som det talades om(letade i alla kårens utrymmen) så nu får vi starta lite sent nästa vecka och tända två ljus direkt för att komma i kapp! Ibland tror vi att vi vet precis hur saker ska vara men vi kan få ompröva våra uppfattningar flera gånger...
Hemma i vårt hus i Gurabo blir det i alla fall en svensk ljusstake med fyra ljus. Lite adventsmys vill man ju ha.... Utanför huset blir det lite bling,bling med blå lampor på palmens stam och en lysande snögubbe ( inte för att vi saknar snön men ändå ) När vi ser hur mycket grannarna dekorerar sina trädgårdar inför julen kommer våra försök att framstå som ganska försiktiga och färglösa. Här är mycket färg och glitter på gång i kvarteret!
Denna vecka har varit en salig blandning av thanksgiving och jul. I tisdags hade vi thanksgivingmiddag (knytkalas) med kvinnogruppen och i torsdags var vi inbjudna på en trevlig kalkonmiddag hos våra chefer. Deras hus var fullt av folk i olika åldrar och gemenskapen var öppen och avslappnad. Samtidigt som folk firar thanksgiving är det dags för julutsmyckning i alla hus och hem. Granar smyckas och glittriga prydnader sätts upp. Thanksgiving och jul på samma gång alltså!

Med doft av liv...

Dans i söndagens gudstjänst på kåren i Caguas.

I söndagens Gudstjänst dansade Alexandra en dans som anknöt till berättelsen i bibeln om kvinnan som hällde en hel flaska dyrbar parfym över Jesus. Det var en vacker dans och jag var så glad att hon gjorde denna dans just denna söndag när vi hade glädjen att se flera nya familjer på vår gudstjänst. Några små tjejer som kommit just denna söndag tittade med stora och beundrande ögon...

"Jag vill att mitt liv ska vara som en parfym av väldoft inför dig..."

I min predikan ställde jag frågor som " Vilken doft kan människor känna när de möter oss?"

"Vilken doft kan man känna när man kommer in i vår kyrka? Är det en doft av liv som flödar ut genom fönster och dörrar till människor i närområdet?" 

Det finns mycket vi kan lära oss om sann tillbedjan genom kvinnan som smorde Jesus: 

-Att låta vårt hjärta flöda över

-Att tillbe i frihet och inte låta andra begränsa oss

 -Att komma väl förberedda när vi ska tillbe Jesus 

-Att våga gå utanför det som förväntas av oss och det som människor är vana vid

Kvinnan i bibelberättelsen utgjöt det dyrbaraste hon hade men inom några dagar skulle Jesus utgjuta något mycket mer dyrbart för henne och för oss alla - sitt eget blod som rann på Golgata för att vi skulle få evigt liv! 

 Lärjungarna försökte klaga på henne men Jesus försvarade henne. Han menade att hon hade förstått något mer om hans kommande död och uppståndelse och att hon hade förberett hans begravning när hon smort hans kropp.  Vi kan komma att bli överraskade över att Gud uppenbarar sina hemligheter för de som inte alls verkar "lika kristna" eller "kunniga" som vi!

I avslutningen av texten säger Jesus att "man i hela världen skall tala om denna kvinna och komma ihåg hennes handling". Frågan vi behöver ställa oss är: 

Vad vill vi att människor en dag ska säga om oss och om våra liv? 

(Detta var en kort sammanfattning av min predikan i söndags som utgick från Mark. 14:3-9)

I söndags hade jag också förmånen att barnvälsigna en fin liten pojke.
Han är barnbarn till en medlem i kåren och detta var första barnvälsignelsen
för mig på spanska.

Söndagen avslutades med kårnämnd hemma hos oss. Just nu försöker vi ta ett ordentligt grepp om kårens fastighet. Det har varit eftersatt med underhåll vilket gör att det regnar in på flera ställen. Vårt mål är att så snabbt som möjligt åtgärda detta för att kunna använda lokalerna på bästa sätt. Vi håller också på att om organisera kårens second hand butik som vi just nu har stängt för reparation och målning. På kårnämnden tog vi också flera strategiskt viktiga beslut inför nästa termin samt planerade in en bönevecka i januari och en visionsdag i februari.  

"Sanningen skall göra er fria!" (här kommer sanningen om våra officersmöten i Puerto Rico)

Genom foton kan man visa den sanning man själv vill. Jag har funderat en del över det under våra månader här i Puerto Rico. Vad är det för bild jag vill ge av vårt liv här? Vackra stränder och palmer? Det är ju helt klart sant att det är en del av Puerto Rico och vårt liv här. En annan sanning är att vi jobbar mycket, att det finns stora utmaningar i kåren vi leder, att hantverkare aldrig kommer den dag de lovat, att internet ibland inte fungerar alls, att människor här har stora behov ( för någon vecka sedan hjälpte vi från Frälsningsarmén en ensamstående 14-årig nybliven mamma). Sanningen är också att Puerto Rico är ett samhälle där många är utan arbete och kriminaliteten hög.

Idag vill jag presentera en annan "sanning". Genom några  foton från helgen som gick vill jag visa att vi hade det underbart!  Officersmötena hölls på en fantastisk Resort, bara en halvtimmes resa från oss och precis vid havet. Lyxigt kan man tycka men samtidigt välförtjänt vila för alla dessa "Herrens tjänare". Officerarna här har inga lediga helger under arbetsåret och ledig dag har man bara om det finns möjlighet med tanke på verksamheten.

Dessa  syskon valde att hyra en "golfbil" under hela helgen och verkade njuta av
att köra omkring i de vackra omgivningarna!

Lunchen på Lördagen kunde man välja att äta vid poolen eller vid stranden. Vi valde denna vackra utsikt...

 

Restaurangens meny...

Jag har alltid gillat Smålandsgården hemma i Sverige där vi haft många officersmöten men detta är helt klart ett strå vassare...
Hela Lördagen var ledig tid och den första och enda regeln vi fick av våra chefer var: "Relax!"

Vackra naturvyer åt vilket håll man än tittade...

Otroligt fin Resort med mycket fina blommor...

Varm och öppen gemenskap på helgens kvällssamlingar. På Lördagskvällen
hölls årets julfest. (här börjas det i god tid...)
Alla barn fick julklappar som också var inköpte utifrån deras önskemål.
Glädjen stod högt i tak! Feliz Navidad!

Temat för hela helgen var "Vägen till Betlehem". Tillsammans påmindes vi om
det stora under som skedde i Betlehem för över 2000 år sedan. På söndagens
gudstjänst predikade  helgens inbjudna talare Laurie och Tom Lyle utifrån berättelsen om Ruth i gamla testamentet. De lyfte fram att Betlehem betyder "brödhuset" och betonade vårt behov av det färska brödet från himlen varje dag.

Inför julgryteinsamlingen...

I måndags fyllde vår yngste son tonåring. Eftersom det var hans första födelsedag här i Puerto Rico
och farmor nyss har anlänt från Sverige bad vi om en dag ledigt från skolan.
Hela familjen började dagen med frukost på "Ihop", sedan fortsatte vi till stranden
en stund. Vi avslutade dagen med att se en svensk deckare tillsammans.

Nästa veckan börjar vår julgryteinsamling.
Det är mycket att förbereda eftersom vi kommer att ha grytor
på mer än 15 platser under drygt två månader, från 10 på morgonen till åtta på kvällen.
Efter att ha tvättat alla förkläden kan jag ge er dagens tips: Tvätta inte 48 förkläden tillsammans...
det tar ganska lång tid att reda ut alla snören!

I tisdags förmiddag hade vi utbildning för alla som ska jobba med årets julinsamling.
De fick lära sig om Frälsningsarmén, vad insamlingen kommer att användas till,
hur de ska vara klädda, hur de ska bemöta människor och inte minst lades ganska
stor vikt vid säkerthetsfrågor.

Major Richard Lopez kom och höll i utbildningen för de drygt 35 personer
som ska jobba med årets julgryteinsamling i Caguas.
Idag har Markus åkt till alla affärer där vi kommer att ha insamling för att tala med
cheferna, visa ett avtal samt ett intyg om att vi har försäkring för vår personal.
Alla avtal med affärerna förhandlas centralt i San Juan för Frälsningsarméns verksamhet på hela ön.

Nu har Sara åkt. Vi kommer att sakna dig och alla dina goda kladdkakor!
Vi lämnade Sara på flygplasen igår men tyvärr har Sara inte kommit iväg i skrivande stund eftersom
planet är så försenat, i nuläget mer än 26 timmar.  

I morgon åker vi på officersmöten. "Retiro de oficiales" kommer att hållas på en vacker hotellanläggning precis vid havet. Nästan hela lördagen är fritid då alla officerare får chansen att umgås med varandra och sina familjer samt koppla av. På lördagskvällen hålls visst årets julfest. (ganska tidigt men ändå...)Tror att detta är tillfället att ladda upp inför den kommande julruschen!